kazador

Jag vet, det var ett tag sedan som jag skrev, bloggskrivning har i alla tider gått i perioder för mej, får se om jag får en bloggskrivningsperiod nu, eller om det här bara är ett enstaka inlägg! :)

För exakt en månad sen, så fick jag operera mitt knä, och det fick bara fint (vad jag vet än så länge :)
Jag hade haft lite otur och blivigt sjuk just innnan operationen, så jag var inte pigg, dock inget som hindrade dem från att skära upp några hål i mitt knä!

Jag har ju blivigt sövd förut, men jag kommer knappt ihåg den bisarra känslan!

Just innan jag fick sprutan med sömnedel såg jag att klockan var 08:15 "nu har du fått sömnmedlet, så snart kommer du snart att känna dej lite yr" Sa läkaren
"okej" tänkte jag, snart blir jag yr, kände inget, sen helt plöstligt, så känner jag att ögonen går i kors, och det nästa som händer är att jag ligger på uppvaket, dåsig med en dov smärta i knät "har du ont" frågar en sjuksyster "ja" svarar jag och får en spruta av henne "vad var det där" frågade jag "morfin" fick jag som svar.
Gott, fast imponerad var jag inte, vadå, morfin ska ju vara värsta tunga drogen, skulle det inte vara häftigare än så? Slutade ju knappt göra ont!
Klockan som hängde på väggen visade 11, två och en halv timma hade försvunnigt totalt utan att jag vetat om det, kändes precis som om jag hade hamnat i en tidsbubbla och hoppat ett litet skutt frammåt i tiden... Hoppas bara universum forfarande ligger i balans...
Jag fick byta rum, och efter några timmar, så gav en dam som låg i sängen mej en tidning "Ta den här, så du har något annat att göra än att bara titta omkring" sa hon
"Tack" Sa jag, men tänkte att jag hade inte alls speciellt tråkigt, det var ju ganska intressant att titta på folket som gick hit och dit, och den där klockan som hela tiden gick runt och runt var ju rätt intressant den också!
Jag insåg att morfinet kanske hade någon effekt i alla fall...
Men ändå, om det där ska vara en tung drog, hur mesiga och meningslösa ska då inte de lätta drogerna vara?
Nä, det är bara folk som ska knarka för att de ska kunna vara tuffa inför de som inte knarkar.

Lars-Johan och Thomas kom i alla fall ytterligare några timmar senare för att hämta mej, vi åkte och åt sushi, men det var faktiskt inte alls speciellt gott den här gången! Kanske berodde på att jag några timmar haft en plastslang nerkörd i halsen under de två timmarna som operationen tog?

Några veckor senare återvände vi till sushistälet, och då smakade allt som vanligt... mmm.. sushi... :)

Nu kan jag i alla fall gå utan kryckorna, men fortfarande tar jag det säkra före det osäkra och använder kryckorna då jag går utomhus...